Internationellt har EU lett och stött fredssamtal runtom i världen för att underlätta lösningar i konflikter:

Efter flera år av EU-ledda diplomatiska insatser nåddes i juli 2015 en historisk internationell överenskommelse om Irans kärntekniska program. EU förhandlade fram överenskommelsen tillsammans med Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Storbritannien och USA. Iran förband sig att under inga omständigheter någonsin eftersträva, utveckla eller förvärva kärnvapen. EU är nu ordförande i den kommitté som övervakar genomförandet av detta avtal.

I Colombia stöder EU fredssamtalen mellan regeringen och Farc genom ett särskilt sändebud för fred – Irlands f.d. utrikesminister Eamon Gilmore – för att få slut på ett inbördeskrig som pågått i decennier.

I Mali har EU hjälpt landet att ta sig ur en djup politisk kris genom att delta i medlingen som ledde till det fredsavtal som undertecknades i juni 2015. EU hjälper också till med att utbilda Malis försvarsmakt i kampen mot terrorismen och ger omfattande utvecklingsbistånd. Detta är ett exempel på den övergripande EU-strategi där alla verktyg används – diplomatiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska – vid sidan av utvecklingssamarbetet.

Genom sitt politiska, praktiska och ekonomiska stöd har EU spelat en avgörande roll för fredsbyggandet på västra Balkan efter de jugoslaviska krigen. Ett exempel är den EU-stödda dialogen mellan Serbien och Kosovo, som ledde till en banbrytande överenskommelse i april 2013 som nu håller på att genomföras med stöd från EU.

EU är världens största enskilda givare av utvecklingsbistånd. Tillsammans står EU och dess medlemsländer för mer än hälften av det offentliga utvecklingsbiståndet i världen. EU:s bidrag gör en enorm skillnad för miljontals människor och deras möjligheter att försörja sig. Mot denna bakgrund har EU varit en av de främsta förespråkarna för de nya FN-mål för hållbar utveckling som antogs 2015 och EU har åtagit sig att verka för att hållbarhetsmålen ska genomföras.

EU har ett djupgående samarbete med FN i en rad frågor. EU förespråkar multilateralism eftersom unionen vill ha framförhandlade, bindande regler i internationella förbindelser. Hur EU:s förbindelser med FN ser ut framgår tydligt av Lissabonfördraget.

EU och dess medlemsländer är världens största givare av humanitärt bistånd. De ger livräddande bistånd till katastrofdrabbade personer, flyktingar och andra i akut nöd. Humanitärt bistånd ges i enlighet med sårbarhetskriterier och behovsbedömningar. Arbetet samordnas av kommissionens generaldirektorat för civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo).

EU bidrar med samordnade insatser vid internationella nödsituationer av olika slag, t.ex. efter jordbävningen i Ecuador och under kriget och flyktingkrisen i Syrien, där EU har varit den största givaren av humanitärt bistånd till konfliktens offer. I sådana nödsituationer kan EU mobilisera alla sina krisverktyg, dvs. både humanitärt bistånd och civilskydd. Under 2015 tillhandahöll EU livsmedel, tillfälliga bostäder, skydd, hälso- och sjukvård och rent vatten till över 120 miljoner människor som drabbats av naturkatastrofer eller konflikter i över 80 länder.

EU är världens största handelsblock. Handel ingår i gemenskapspolitiken, vilket innebär att internationella handelsavtal förhandlas fram och undertecknas av EU och inte av enskilda medlemsländer. Detta gör det möjligt för EU att tala med en röst med internationella partner i arbetet för att främja ett fritt och mera rättvist internationellt handelssystem.