EU och de mänskliga rättigheterna © EU
EU betraktar de mänskliga rättigheterna som allmänna och odelbara och främjar och försvarar dem aktivt både inom de egna gränserna och i sina förbindelser med länder utanför EU.
De mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen är grundläggande värderingar för EU. De finns inskrivna i EU:s fördrag, och deras ställning stärktes när stadgan om de grundläggande rättigheterna antogs år 2000. De bekräftades ytterligare när stadgan blev rättsligt bindande i och med att Lissabonfördraget trädde i kraft 2009.
Länder som vill gå med i EU måste respektera de mänskliga rättigheterna. Alla handels- och samarbetsavtal med länder utanför EU innehåller dessutom en klausul om att de mänskliga rättigheterna är grundläggande för kontakterna mellan parterna.
EU:s människorättspolitik omfattar medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den syftar också till att främja kvinnors och barns rättigheter, liksom rättigheterna för fördrivna personer och personer som tillhör minoriteter.
Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter ger stöd till icke-statliga organisationer och har en budget på 1,1 miljarder euro för perioden 2007–2013. Instrumentet stöder framför allt organisationer som arbetar för att stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, avskaffa dödsstraffet, bekämpa tortyr och motverka rasism och annan diskriminering.